tisdag 17 mars 2015

Reservdels-Ture

Som de ställde upp!
I ur och skur. 
Vare sig det kom någon scenvagn eller inte.

Bröderna Brus uppträder i Lördagstimmen 1980.
Ulf Svahn, Ture Jonsson och Tord Eriksson
Foto: Thord Stodeus


Lokaltidningen
Nr 40, 1995

Utan Danderyds sjukhus
hade jag inte varit i arbete idag 

- Utan Danderyds sjukhus och den unika DS-andan hade jag inte varit i fullt arbete idag. 
Så säger Ture Jonsson, lärare vid Hjälmstaskolan i Vallentuna och svensk mästare i proteser. 

Ture Jonsson är stammis på Danderyds sjukhus, patient på såväl ortopeden och infektionskliniken som dialysavdelningen, reumatologen och smärtkliniken. Tack vare bra omvårdnad är han trots sina ovanligt svåra krämpor i fullt arbete samtidigt som han pluggar datatekning för att förkovra sig själv. 

Älskar sjukhuset
- När jag kommer till Ragnar och Uffe på ortopeden, Lolo på smärtkliniken, Håkan på reumatologen, Agneta på infektion och Varholm på 71:ans dialysavdelning så är det som att komma till mina kompisar fast de är klinikchefer allihop. Vi pratar om ditt och datt och inte bara om mina krämpor. Det är det som är den unika DS-andan, en fantastisk stämning mellan personal och patienter som är som balsam för själen. Därför älskar jag Danderyds sjukhus och ser det som mitt andra hem. 

Svårt skadad 
Norrlänningen Ture Jonsson blev skogsarbetare vid 13 års ålder och skadades svårt i en olycka i jobbet vid 25. Hans knä blev klämt av en stock och skadan ville aldrig läka. Till sist fick han även reumatism. 
När Ture flyttade till Stockholm med stelopererat knä valde han med omsorg vilken kommun han skulle bosätta sig i. Han ville nämligen tillhöra Danderyds sjukhus som då statistiskt sett hade minst infektioner. I början fick han kryssa mellan stans olika sjukhus för att få sina krämpor omsedda men för några år sedan lyckades han samla allt under ett tak. 

Hemsjukhus 
- Jag har lyckan att ha ett hemsjukhus som klarar av att ta hand om alla mina svåra krämpor, säger han. Bara därför kan jag fortfarande vara i fullt arbete. 
Han vet vad han talar om, har 27 operationer bakom sig och här svensk mästare i antalet proteser sedan han tvingats byta ut sina leder en efter en. 
- Jag har två nya höfter, två nya knän, en fotled, en armbåge och en handled. Jag är dessutom njurtransplanterad, säger Ture. Och då har han ändå inte räknat med allt. 
Han har en ryggskada också som gör att han hellre åker rullstol än går på grund av smärtorna. Därför väljer han numera hellre färdtjänst än egen bil. 

Dyr färdtjänst 
- Om klinikerna ska flyttas ut till andra sjukhus så behövs det bara tio som jag för att äta upp alla ”besparingar” vid exempelvis njursektionen. Tänk vad all färdtjänst kostar och om patienter som jag inte kan fortsätta jobba. 
Ture omskolade sig tidigt till lärare och i det yrket har han blivit kvar. Idag är han en omtyckt speciallärare i Hjälmstaskolan och kan, tack vare smärtklinikens insatser, leva ett förhållandevis normalt liv utan bedövande droger. 
- En annan bra sak med Danderyd är att där finns en fungerande barnklinik, att det sitter familjer i cafeterian, att det är liv och rörelse. Det är viktigt för tillfrisknandet att patienterna trivs och känner sig hemma. Politikerna bör hålla fingrarna borta från Danderyds sjukhus. 
Monica Antonsson 

Läs mer om sjukhusdebatten här. 


Ture Holsten Jonsson född 10/10 1939 i Umeå stadsförsamling 
Frånskild 25/11 1980. Död 15/8 1996 i Vallentuna
En av de absolut bästa...


Jag kan inte påstå att jag kände Thure särskilt väl privat. Ändå var han en verkligt genuin vän. Det var det aldrig någon tvekan om. Vi fick kontakt i samband med den lokala kulturinventering som jag gjorde åt kulturnämndens musikkommitté 1980. Thure ringde och frågade om han, hans kompisar och deras musik kunde duga, trots att han var både halt och lytt. Så småningom fick jag veta att han var en före detta skogsarbetare från Norrland som hade råkat ut för en arbetsolycka, förlorat ett öga och hade stora problem med ett ben eller en fot. Jag tror att han gick med käpp och var stelopererad både här och där. Han var med andra ord en riktig reservdelsmänniska som fått flera kroppsdelar utbytta. Men humöret var det inget fel på. Åtminstone aldrig vad jag såg. Thure var frånskild men hade två fina söner. Jag tror det är dem man kan se nedan. Högintelligent (it-lärare i dataålderns begynnelse) var han, världens snällaste och nästan alltid glad trots alla sina krämpor. 

Thure brukade samla sina kompisar hemma i köket i Ekeby om lördagarna. Där satt de och spelade dragspel, gitarr och flöjt. Själv sjöng han country med djup och innerlig stämma. Jag cyklade dit ibland med mina barn och då skulle han genast steka pannkakor till dem. Ungarna älskade honom. 

Thure och hans kompisar ställde alltid upp närhelst jag behövde artister till Lördagstimmen och andra evenemang som vi ställde till med. För naturligtvis dög både han och hans vänner. Hela tanken med Lördagstimmen var ju att locka fram Vallentunas talanger av alla slag. Några av Thures kompisar var kanhända lite törstiga men de skötte sig och programmen blev bra för det mesta. Man ska komma ihåg att vi hade många hundra medverkande och att ingen fick betalt.  

Thure såg premiären på revyn 1995. Korviga strumpor, hette den. Han kom med färdtjänst och satt högst uppe på läktaren. Han kunde inte ta sig in någon annanstans på grund av sin värkande kropp. Dessvärre drog föreställningen över i tid så han blev tvungen att gå före finalen. Färdtjänstbilen väntade utanför. Han lämnade ett litet häfte till mig i garderoben. På något vis känns det nu när jag läser det som att han tog farväl.

Vi talades vid i telefon några dagar senare men vi sågs nog aldrig mer. Thure var väldigt sjuk. Jag har för mig att njurarna hade sagt upp sig då. Drygt ett år senare var han död på grund av en läkarmiss. Han fick en medicin som han helt enkelt dog av. Det var en stor förlust för oss alla.

Jag är glad att jag fick vara din vän Thure. Och tacksam för att du var min...










***
Glädjespridarna Bröderna Brus

Ulf Svahn född 8/6 1939 i Norrbärke - död 1/12 2010 i Jättendal
Han var frånskild 6/10 1986 och vid sin död skriven i Vallentuna.

Ture Holsten Jonsson född 10/10 1939 i Umeå stadsförsamling 
Frånskild 25/11 1980. Död 15/8 1996 i Vallentuna

Tord Olof Eriksson född 30/3 1939 i Katrineberg, Gävleborgs län
Död ogift 8/1 2006 i Vallentuna

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar